Pages

fredag 30 juli 2010

Så här är min son

Sitter här och är trött. Borde gå o lägga mig men har svårt för att bara gå o göra det. Känner att jag är på väg in i en depression och det är väl inte konstigt egentligen. Sonen har landat i familjehemmet och vi har kunnat pusta ur lite.

Det går bra i hemmet. Jag är dock orolig över att han har fått för stora friheter. Jag vet inte vad jag ska göra heller. Sonen sitter vid internet på sena kvällen och han får sitta där en timma om dagen men då måste en vuxen vara med. Han har fått lite mer fria händer och får sitta ensam korta stunder. Han har varit i familjehemmet i en månad nu.

Ska jag fråga familjeföräldrarna om han fått sitta vid den tiden eller ska jag låta det vara? Det är familjen som har ansvaret. Men sen är det min son det handlar om. Gör han något som inte är bra så blir behandlingen inte bra om jag inte sätter stop för det som kanske är på väg att hända?

Usch. Jag vet inte vad jag ska göra.

I mitt förra inlägg så fick jag en kommentar som sa en del egentligen. Jag hade skrivit symtom på psykopat och sociopat. I kommentaren så stod det att det var symtom men att det inte sa så mycket om hur personen är (om jag inte har helt fel för mig). Jag ska beskriva min son ur mina ögon.

Han är en mycket djurvänlig kille som älskar fotboll och att köra cross. Han är en givmild kille som alltid vill väl men det inte alltid blir rätt för.

Jag har aldrig sett en kille som kämpat så mycket i sitt unga liv som han redan har gjort. Han står för et ahn gör och har gjort och vill förbättra det han vet inte är så bra.

När han var liten så brukade jag säga att han var som Emil i Lönneberga. Han vill alltid väl och gör mycket som inte är bra men han menar inget illa...egentligen.

Det är min son det. Sen har han andra sidor med och det är där det krockar för mig. Jag får inte ihop den bilden som proffsen har ritat upp för mig. Visst. Jag vet att han manipulerade( förhoppningsvis så är det slut med det), han har ljugit och har saknat empati, men frågan är om han verkligen har saknat empati. Han kanske rentav inte förstod hur han skulle uppföra sig?

Han har en utvecklingsförsening samt en språkstörning. Hur lätt är det att bli förstådd då? Kanske var det lättare att bara gå därifrån eller strunta i det för att slippa frågor mm m?

Jag vet inte. Jag hoppas att det är på rätt väg iaf. Familjehemmet har inte sett det som utredarna har gjort. Betyder det att det inte är så som de skrivit eller är det som sonen för dom bakom ljuset?

2 kommentarer:

Mib sa...

Hej!
Min första reaktion är RING! Säg att du har upptäckt att han sitter vid internet vid den tiden och fråga om han har tillåtelese till det. Att dom har ansvaret betyder ju inte att dom är allsmäktigt duktiga på att hålla koll på allt. Det är klart att man som mamma bryr sig!
Den bild som du beskriver av din son ÄR RÄTT BILD! Det är ju du som är mamma. Experter förstår inte sånt. Tycker du borde få komma till nån specialist och sitta och gå igenom hela det där tillsammans med någon som kan förklara skillnaden mellan diagnoser med kriterium och din son. För det är klart att det är skillnad.
Det där med att sakna empati tror jag inte heller på. Jag tror inte nån gör det. Men man kan ha svårare med theory of mind dvs räkna ut i stunden hur andra tänker om de tänker annorlunda än en själv gör. Det kan också vara svårt att räkna ut vilka konsekvenser saker får som man gör. Sen har han en språkstörning och därmed tänker jag att han säkert också har kommunikationssvårigheter som gör att det kanske inte finns rätt ord när de behövs. Din son flyr, min Tjabolina får utbrott. Jag tror det är symtom på samma sak: kommunikationssvårigheter i stunder då det blir kortslutning!

Förlåt om du tycker att jag lägger mig i för mycket. Det var inte meningen i så fall, men jag känner så med dig.

Kram!

Att leva i en lögn sa...

Du lägger dig inte i. Du bryr dig o det är jag tacksam för. Jag har pratat med familjehemmet och de sa att han har fått lite större frihet. Ska dock ta upp med dom att de kan informera mig innan de gör det så man slipper bli orolig.

Kram o tack för att du bryr dig.