När man hörde ordet parafili för ett år sedan så visste jag knappt vad det var. Sökte man på google om ordet så fick man fram sexuell avvikelse. Man tänkte att det rör sig om människor som är okända för mig. Det är sådant man enbart läser i tidningarna o det handlar alltid om några andra.
Nu sitter jag här o läser om det o inser att jag läser om min egen son. Han är inte i vuxen ålder så han kan inte få diagnosen (än). Han behandlas och har gjort det i snart 1 1/2 år. Innan dess så behandlades han för sin beteendestörning i ett år.
En vistelse som bara skulle vara i 4 månader är nu uppe i 2 1/2 år. Jag har fått veta att sonen min kan hamna under rubriken exhibitionism.
När jag ser de orden, parafili och exhibitionism så ser jag helt andra människor. Inte min egen son. Han är inte den människan. Nu vet jag att han har den läggningen men jag känner oxå till den andra sidan av honom. Den goda killen som bara vill alla andra väl. Han är rädd om andra människor. Hur skulle han kunna vara den killen?
Mitt liv är en lögn. Jag har ingen som jag kan prata med för ingen skulle förstå. Jo de som själva är i samma situation men jag menar människor som jag har runt min mig i min vardag. De frågar hur det är. jo det är bra säger jag. Jag skulle omöjligt kunna säga att jag mår skit för att mitt liv är i ett enda stort kaos.
Skulle jag berätta om hur min vardag egentligen är så döms man innan man har sagt halva meningarna för ingen skulle förstå hur det är att leva i detta vi i familjen lever i. Om de inte själva vet hur det är.
Min son ses redan av en del som en onormal kille som borde låsas in. De ser bara handlingarna och hör rykten. De ser inte helheten i det.
Läs även andra bloggares åsikter om exhibitionism, parafili, sexuella övergrepp, övergrepp, blottare, Sexuell avvikelse
skip to main |
skip to sidebar
Online:
Idag:
Veckan:
Månad:
Totalt:
Pages
Om mig
- Att leva i en lögn
- Jag kallas för Nova och jag lever i en lögn. Det är mycket som man skulle vilja ha sagt men som man inte kan få fram. Livet blev inte som man trodde. Jag somnade in i en dröm o vaknade upp i en mardröm.
Länkar
Follow this blog with bloglovin
Bloggintresserade
Besökare
Online:
Idag:
Veckan:
Månad:
Totalt:
4 kommentarer:
Så otroligt stark du behöver vara som mamma/anhörig. Inte för att hantera din son nödvändigtvis, men för att orka med omgivningens reaktioner om den får veta hur ni har det.
Om du känner att du orkar fortsätta skriva är det här definitivt en blogg jag kommer att följa, det är en blogg som beskriver en familjs livsöde och inte bara vad bloggägaren åt till frukost (överdrivet förstås, men du förstår säkert vad jag menar)
Ha det så gott
Anneli
Tack för dina ord och du är välkommen tillbaka.
Det är ett problem att så många har svårt att se att någon som begår något sexuellt brott (vet ju inte vad din son gjort, men blottare var min tanke när jag läser) att denne samtidigt kan vara en underbar människa annars! Det verkar ju väldigt bra att man tagit tag i detta när din son verkar vara så ung och hoppas att det löser sig till det bästa.
Folk kan ofta inte skilja på handlingen och individen när man inte är närstående.
Är ju antagligen pga detta som soc också har extra koll på er och ni blivit anmälda.
Förstår att du är stressad och ledsen nu.
Lycka till med allt!
Ja visst kan det vara så. Soc litar däremot på oss gällande umgänget med sonen. Att vi har koll, men det tar mycket av en i både energi o ork. Det vet de inte då de inte själva är i den situationen.
Pga allt det som händer kring sonen där gör att man inte orkar fokusera sig så mycket på annat.
Tack för dina ord.
Skicka en kommentar